Producent som växlar upp

David Herdies utvald som «Producer on the move» i Cannes (Foto: Jonas Knape)

Producent som växlar upp

Dokumentärfilmsproducenten David Herdies, aktuell i Cannes som «Producer on the move», växlar upp inför filmatiseringen av Johannes Anyurus augustprisbelönade «De kommer att drunkna i sina mödrars tårar». Fler spelfilmer är under utveckling, däribland Ahang Bashis («Skörheten»), men också en handfull dokumentärer.



Grattis till utnämningen som Producer on the move! Vad förväntar du dig av vistelsen i Cannes, tillsammans med andra europeiska producenter på väg uppåt?

David Herdies: Jag ser fram emot att få träffa nya spännande producenter och kreatörer och få chansen att vidga mina nätverk ytterligare. Det finns flera fina projekt som skulle kunna vara intressanta för samproduktion – och vi letar själva efter samproducenter för ett par av våra projekt, så jag hoppas komma hem med ett par nya samarbeten på gång.

Det löper en stark politiskt engagerad linje i ditt producent-cv, från fysisk ohälsa och barnsexhandel till utanförskap på flera kontinenter, hur skulle du själv beskriva dig som producent, och Momento Films som produktionsbolag?

Jag – och Momento som bolag – har egentligen ingen uttalad vision om att göra politisk film, och jag har personligen väldigt svårt för filmer som har en tydlig politisk agenda, vilket framför allt inom dokumentären är ganska vanligt. Det är störande när jag efter två minuter förstår vad filmen har för budskap, jag vill få möjlighet att bli överraskad och omtumlad av det jag ser. Och samma sak gäller de filmer jag producerar. Samtidigt har jag alltid varit en person med ett starkt socialt engagemang, och de berättelser jag går igång på har mestadels en social klangbotten. Jag brukar försöka göra en åtskillnad mellan politisk film och film som kan bli politisk, eller användas för att lyfta en fråga. I det senare fallet så tänker jag att budskapet aldrig får gå före den konstnärliga visionen jag har med en film – det är den typen av film jag vill göra.

Vad inspireras du av? Vad söker du mest efter, intressanta ämnen eller intressanta filmskapare?

För mig handlar det nästan uteslutande om en regissör – eller manusförfattare – som jag vill arbeta med. Det är sällan jag plockar upp ett intressant ämne utan att det finns en spännande regissör bakom. Jag blir inspirerad av regissörer som har något eget, något unikt i sitt sätt att närma sig ett ämne, eller en berättelse. Sen är det utan tvekan så att jag ofta går igång på regissörer som har något viktigt att berätta, något som också engagerar mig. Men det kan lika gärna vara ett existentiellt eller filosofiskt tema som ett politiskt eller socialt.

Du producerar för närvarande en filmatisering av Johannes Anyurus De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, augustprisvinnaren från förra året, i regi av Goran Kapetanović (Min faster i Sarajevo, Krig). Hur känns det att tackla ett sådant prestigeprojekt, och med så aktade namn, och hur stor är övergången från tidigare långfilmsdokumentärer?

Jag har följt Johannes skrivande sedan många år tillbaka, och när jag läste hans senaste bok blev jag helt förälskad och tänkte från första sidan att det här måste bli film. Det fanns andra producenter som jagade rättigheterna för boken, så jag blev så klart väldigt glad när Johannes till slut valde att gå vidare med oss. Goran var mitt första val som regissör för den här filmen, så det är lite av ett drömprojekt för mig att få chansen att arbeta med dessa två stora kreatörer på en av de bästa böcker jag läst på länge!

Jag har producerat långfilmsdokumentärer i många år, och under 2016 producerade jag fyra kortfilmer (fiktion) så jag är väldigt sugen på nya utmaningar och det känns som att det är helt rätt läge just nu. Vi har fyra grymma spelfilmer i utveckling, så mitt huvudfokus de senaste åren har varit att utveckla dessa och bygga upp vår spelfilmsavdelning. Jag ser mycket fram emot att sätta dessa i produktion under kommande år.

Kommer Momento bli mer spelfilm än dokumentär framöver?

Nej, vår ambition är att producera både dokumentär och spelfilm.

Du producerade kortfilmen Madre (av colombianen Simón Mesa Soto), som visades i Cannes 2016, vad tog du med dig från den upplevelsen?

Det är ju ett nålsöga att få med en film i huvudtävlan, så det är i sig fantastiskt kul att vi lyckades få med Madre. Det innebar också en grym exponering för filmen, och öppnade upp för bästa möjliga förutsättningar för ett bra festivalliv och för försäljning; det är så klart lättare att få distributörer och tv-kanaler att öppna ögonen för en film som varit i Cannes. Filmen har sålts till stora delar av världen, men intressant nog inte till SVT.

Vilka är dina erfarenheter från Cannes generellt?

Jag ser tyvärr väldigt lite film under festivalen, det blir mest möten, nätverkande och en chans att träffa vänner i branschen. Det ser glammigt ut på alla bilder, men det är möten från morgon till kväll. Sen försöker jag alltid få till en eller ett par filmer – speciellt om det är någon kollega som producerat eller regisserat. Det finns flera filmer som jag är nyfiken på, ska försöka se von Triers, Zhang-kes och Pawlikowskis filmer.

I år har EFP valt ut en producent från varje nordiskt land – producenter som först nominerats av respektive land – vilket inte hänt förut. Återspeglar det en positiv utveckling i nordisk film, tror du?

Det händer mycket inom nordisk film; vi har relativt sett välfungerande finansieringsmöjligheter genom institut, regionala fonder, public service etc vilket skapar förutsättningar för filmer att bli av. Samtidigt så händer det så mycket spännande i andra delar av världen och jag tror att jag just nu är mer fokuserad på filmer som kommer från tex Georgien, Colombia och Balkan – varför det också är naturligt för oss att leta efter projekt där som vi kan samproducera.

Om fick välja helt fritt, vilken film skulle du helst vilja ha producerat?

Herzogs Fitzcarraldo måste ha varit ett äventyr utan dess like, och har man producerat den så klarar man nog det mesta. «Gudfadern» eller «Star Wars» skulle också varit kul. Jag hade älskat att få producera Milos Forman, men tyvärr för sent nu.

Av Jon Asp 8 maj 2018