Ur John Skoogs «Säsong» (Plattform Produktion)

Höjdpunkter i Göteborg

Göteborg har släppt programmet till årets festival. POV konstaterar att festivalernas ansvar för kvalitetsfilmen blir allt viktigare och listar höjdpunkterna – de givna och de tänkbara.



I dag släppte Göteborg filmfestival programmet till sin 42:e upplaga. I vanlig ordning ett omfattande material som kräver sin läsare, dvs. diverse uppdaterade filmkunskaper, varför POV ger några rekommendationer på vägen – enskilda titlar och länkar till tidigare artiklar (se även vänsterspalten).

I den nordiska tävlingen (om en miljon kronor), inne på sitt 31 år, är fyra av tio bidrag svenska. Förutom Mia Engbergs Lucky one, Pella Kågermans och Hugo Liljas Aniara (med världspremiär i Toronto förra året) och Johannes Nyholms Koko-di koko-da (världspremiär i Sundance i januari) är det särskilt glädjande att plats beretts för John Skoogs Säsong, en timlång, förmodat komtemplativ, helt säkert poetisk skildring av filmarens Kvidinge, där den tyskskolade skånske filmaren en gång vuxit upp. 

På en festival, som i likhet med landets övriga stora och små kulturevenemang, är beredd att gå långt för att sänka trösklarna i jakten på uppmärksamhet – häromåret gästrecenserade till exempel Glenn Hysén ett par filmer inför festivalpublik – är det glädjande att Göteborg placerar långfilmsdebuterande Skoogs film i tävlingen, medan till exempel den påkostade svenska tivolifilmen Eld och lågor står utanför densamma – i stället med äran att avsluta festivalen den 4 februari.

eld.jpg

För flinka festivalbesökare är Skoog dock ingen ny bekantskap: hans kortfilmm Värn vann startsladden i Göteborg 2015; Förår 1 km film på Stockholm filmfestival redan 2013. Återigen är det fotografen Ita Zbroniec-­Zajt (Yarden, Svenskjävel) som står bakom kameran, vilket talar för att regissören ska kunna förlänga sin svit av vardagligt trollbildande bilder.

Dessutom tävlar Tuva Novotny med sin hyllade norska debut Blind spot, hennes svenska debut Britt-Marie var här tjuvstartar festivalen den 24 januari, en dag innan finska Aurora öppnar festivalen officiellt.

Bland nyheterna i år är att festivalen delar ut ett skådespelarpris, Dragon Award Best Acting, där priset går till en skådespelare – man eller kvinna – i någon av de nordiska tävlingsfilmerna. Den rumänska regissören Adina Pintilie, som vann guldbjörnen i Berlin med filmen Touch me not förra året (och som också visas på festivalen), är en av jurymedlemmarna i den nordiska tävlingen.

honore.jpg

Allra mest glädjande dock: att en rad filmer som tillhör 2018 årets bästa men ännu saknar svensk biodistribution visas på festivalen, däribland Honorés Sorry angel och Godards The image book samt inte minst Carlos Reygadas Our time och Claire Denis High life.

Att ingen av dessa filmer har klart med svensk biodistribution visar hur svårt den självständiga kvalitetsfilmen (ratad eller inte av Cannes) har det på biograferna. Och inte minst att filmfestivalerna utökar sin betydelse i uppdraget att erbjuda dessa titlar.

Av Jon Asp 8 jan. 2019