Asta Nielsen som Magda Vang ur den omåttligt populära «Avgrunden» (Urban Gad, 1910)

Då Astas lasso fångade världen

Asta Nielsen och Benjamin Christensen, förlagan till Helan och Halvan och Carl Th. Dreyer – dansk films första guldålder tillgänglig för alla, utan geoblockering.

Jan Lumholdt gläds åt den nya satsningen stumfilm.dk och sätter sitt hopp till en svensk motsvarighet.



«Det var store år, og gyldne.»

Omdömet kan läsas i Historien om dansk film, ett stolt litet bokverk från 1960 om ett stolt litet lands bedrifter på vita duken. Trots dippar på vägen – ljudet ställde till det rejält, de tyska ockupationsåren lade sordin och så de där gräsliga Morten Korch-bygderomanserna – har författaren Ebbe Neergaard skäl att glädjas. Särskilt ett decennium framhålls, fullt av fängslande berättelser, artistisk vision, teknisk förfining och karismatiska skådespelare men utan (den senare) barriären av «ett beskedligt utbrett språk»: 1910-talet, då man på en för-Hollywoodsk arena utmanade – och även i stunder bemästrade – världseliten.

Spellängder expanderades, stjärnor celebrerades, genrer sofistikerades, bland dem melodram, litterär adaption, thriller, komedi, skräck och science fiction. Mellan 1910 och 1920 producerades i Danmark per år i genomsnitt över hundra filmer med sikte på världsmarknaden. Asta Nielsen, föregångare till och minst lika stor som Garbo, blev Europas första kvinnliga filmstjärna. Valdemar Psilander var erans store he-man, bortryckt i en hjärtattack redan 1917 och därmed extra mytomspunnen. Komikerparet Fyrtornet och Släpvagnen blev, sägs det, en direkt förebild för Helan och Halvan i USA. Bland regissörerna återfinns den raffinerade Benjamin Christensen, senare i Hollywood, och den enastående Carl Th. Dreyer, än i dag en av de obestridda giganterna.

FyrtornetochSläpvagnen.jpeg

Bildligt och bokstavligt startskott kom 1907 med Lejonjakten (Løvejagten), ett handfast raffel om två tappra jägare i vildaste Afrika som nedlägger två blodtörstiga lejon. Lejonen var två malätna exemplar från Hagenbecks i Hamburg och Afrika var egentligen en med tropiska krukväxter pyntad holme i Roskilde fjord, Elleore. Filmen stoppades av djurrättsaktivister men smugglades till Sverige och gick därefter ut i över 250 kopior för internationell export. En liknande film med en isbjörnjakt var också en succé och uppvisade även djuret som sedan dess varit symbolen för bolaget Nordisk Films Kompagni. Guldåldern kunde börja.

Løvejagten.jpeg

Några och 110 år senare är samma guldålder nu tillgänglig för alla som vill se, utan geoblockering. Projektet stumfilm.dk förestås av danska filminstitutet och över 400 filmer kommer att läggas ut under de kommande åren. När detta skrivs är 49 titlar tillgängliga med Danmarks första film Kørsel med grønlandske hunde (1897) som äldsta bidrag. Här är äventyr med olika mästerdetektiver, bland dem Sherlock Holmes, som återkom i flera danska filmserier dessa år. I den koncisa Den sorts hætte (1911) avslöjar han ett gäng klantiga tjuvar i svarta huvor på sju minuter. I farsen Den nærsynede guvernante (1909) sätter sig den närsynta Julia Caesar-lika guvernanten på en nymålad bänk och drar iväg med en gosse i sjömanskostym i stället för flickan hon passar. I sededramat Capriciosa (1909) får en fattig sjöman en magisk penningpung av en snäll fe och förnekar därefter sin familj men ångrar sig med yviga gester – allt på åtta minuter.

Sherlock Holmes.jpeg

Att ribban snart skulle höjas syns i storsuccén Avgrunden (Afgrunden, 1910), där pianolärarinnan Magda Vang lämnar sin trolovade, prästsonen Knud, och i vild ritt drar iväg med varietéartisten Rudolph mot en dysfunktionell relation som får en ända med förskräckelse. De 38 minuterna rymmer personteckning, miljökänsla, något som liknar socialrealism samt, vilket särskilt noterades, erotik. Än i dag har många åtminstone sett stillbilder från den famösa lassodansen mellan Asta Nielsen och Poul Reumert, vilket inte alla fick göra då det begav sig eftersom censuren klippte, bland annat i Sverige. En annan dåtida blockbuster, Väckelsepredikanten (Evangeliemandens liv, 1916), har en lång och effektfull flashback där titelfiguren, övertygande spelad av Valdemar Psilander, felaktigt döms för mord och hamnar i fängelse innan försynen ger honom en ny chans. Filmen känns sjumilavid från vad som gjordes bara ett halvdussin år innan och fängelsescenerna där internerna bär mask eller sitter i avskilda bås under gudstjänsten, allt för att förhindra personlig kontakt, är fortfarande starka.

Evangeliemanden.jpeg

Andra paradtitlar på programmet är kryssningskatastrofdramat Atlantis (1913, där ungraren Mihály Kertész, i Hollywood kallad Michael Curtis, regiassisterade), science fiction-utopin och Shangri-la-prototypen Himmelsskeppet (Himmelskibet, 1918) och två versioner av cirkustragedin Clownen (Klovnen, 1917 med Psilander och 1926 med Gösta Ekman). Av Dreyer finns flera verk (även som enbart manusförfattare) och nyss kom Vid västerhavets vågor (Vester Vov-Vov, 1927), en av Fyrtornet och Släpvagnens bästa. Bildkvalitet är emellanåt både restaurerad och högupplöst, emellanåt med synliga repor där tidens tand varit framme och tuggat. Ursprungen varierar och både engelska och svenska kopior förekommer. Musik får man ibland medan annat är helt stumt och somligt är engelsktextat men inte allt, vilket kan ställa till det för svenskar med problem med «det beskedligt utbredda språket». Menyn på danska eller engelska förbiser i dagsläget information om varje enskild films textspråk. Den servicen hade varit extra välkommen.

Lika välkommet vore ett motsvarande svenskt utbud med Sjöström, Stiller, Klercker, Hofman-Uddgren & Co under vad som sannerligen också var en guldålder. Ta gärna en titt på andra sidan Öresund för inspiration, bästa berörda. För stumfilm.dk är flott och inbjudande, inte bara för konnässörer, kalenderbitare och knappologer utan även klassikervänner i allmänhet som vill förkovras sig i dessa både spännande och underhållande rötter. Här är epos i tvåtimmarslängd och minutkorta ögonblicksbilder att välja och vraka mellan. Varför inte ta en närsynt guvernant vid handen, gå vidare på lejonjakt och sedan hälsa på hos Sherlock Holmes? Men akta er för Asta Nielsens lasso – det är lätt att dras in.

Av Jan Lumholdt 15 jan. 2020